Natten spenderades hos Daniel. De var rätt jobbigt till en början. Men efter någon timme smälte vi båda två men det över gick ganska snabbt i tårar för oss båda. Sen pratar vi om allt och ingenting. Det värsta kom när vi gått och lagt oss och Roxanna hade somnat. Vi pratade lite och både grät igen. Det var inget gap och skrik eller tjafs på hela tiden vi var där. Kändes underbart att få komma hem igen. Vill så gärna få komma hem. Fan!!! Idag va det en helt annan attityd han hade mot mig när ja ringde förut för att tala om en sak. Då var det iskallt och tyket ja vet inte vad jag ska tro. Vill bara att allt ska bli bra. Jag älskar ju honom så. <3 han är den jag kan tänka mig ett liv med. Livet är då dan ingen dans på rosor.