Vi har nog Sveriges modigaste hund;). Det åksar och dånar jätte mycket precis ovanför huset och hunden rör inte en fena. Många hundar är livrädda för åskan. Mammas hund springer iväg för att gömma sig under minsta lilla utrymme hon kan hitta, som exempel.
Men nej, inte Nikita hon rör inte en fena inte ens en min.

Igår när vi gick en liten runda hon och jag så var vi inte långt hemmifrån och så hörde vi åskan på väldigt lååååångt håll. Och då stannar hunden och står blickstilla och bara stirrar på himlen sen börjar hon morra som bara den. Och så höll hon på, och här i denna familjen så är den rädda haren jag, och Nikita märkte nog detta på vägen hem igår så hon gick tätt, tätt inpå mina ben. Och var jätte vaktande.. Åksan skrämde mig och det var tydligen inte okej.

                                              ÖPPNA ÖGONEN OCH LÄS MYCKET NOGA, 
                                  ETT SÅNT HÄR ERKÄNNANDE FÅR MAN INTE FRÅN MÅNGA!!
                                              VARNING FÖR BARNSLIGT BETEENDE... TYP!!








Japp, jag erkänner öppet och frivilligt!!! Jag är snart 21år och är barnsligt livrädd för åskan och blixtarna. Jag gråter och lägger mig under täcket så långt ner jag bara kan och där ligger jag tills det slutat om de så är timmar eller minuter de skiter jag i. Jag ligger där med hela täcket över mig och bara öppet lite lite så jag ser lite grann och kan andas. Haha vilken mes jag är.