Ska man vara orolig??

Vet inte varför det känns såhär. Känns bara udda och nytt. Och väldigt obehagligt.
Så fort jag får en sammandragning känns det precis som att jag ska kissa ner mig. Bokstavligt talat. Och det är ju självklart något man inte vill. Så jag vill ju spänna mig för att det inte ska hända en "olycka". Men kommer på mig själv med att jag ska inte spänna mig när jag har sammandragningar. Men jag slappnar av och då tar det inte mer än ca 30 sekunder tills det släpper.
Och har även en obehglig känsla mellan benen. Vet inte om jag ska vara orolig och jag vågar inte ringa och höra med de på förlossningen heller. För då vill väl dom att jag ska komma in och det är helt omöjligt. Kan inte ringa Daniel heller och säga att han måste komma hem för jag måste till förlossningen om dom skulle vilja att jag kommer in.

Men denna känsla eller så mellan benen känns som dov menskvärk och det känns konstigt inne i med. Om ni fattar vad jag menar.. Det gör inte ont, det är bara som dov mensvärk och de känns obehagligt. En vän sa att det lät som förvärkar. Detta kom efter att jag hade eldat, och burit upp tvätt och sen skällt på Nikita för att hon tuggade på min sko.
Har lovat att inte vara så nojjig men det går inte låta bli när man inte känner igen någonting och sen att detta är första barnet och man inte vet hur allt ska kännas.
Bebisen är aktiv så den är jag inte orolig över. Jag försöker ta det lugn ska snart ställa mig i en dusch och se om de ger resultat.

Mår illa med och det hjälper inte speciellt mycket. Sen ligger hunden och fiser så jädra illa att jag nästan kräks. Nästa hon lägger lär jag väl sitta på toa över toastolen.. Det är inga trevliga fisar.. Fy fan.. Det är säkert hennes hundmat..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

.

RSS 2.0