Ska alldeles strax göra mig iordning för att åka in till stan och kika på crousingen.. Ska bli skoj, dock ser jag inte fram emot att få promenixa, har så ont i kroppen idag från gårdagens tur ner på stan. Fötterna är ömma, ryggen hänger inte med och problem med bäcknet från de trevliga foglosningarna. Känner att jag vill sitta på min stora bak och bara njuta av att få umgås med min familj.

                             

Imorse vaknade jag av åskan, klockna 7 (ca) slog den ner i närheten av huset, det måste vart så med tanke på att de smällde istället för att mullra. Det var rätt otäckt. Sen så skulle jag somna om, men lilla jag som är så hemsk rädd för åskan kunde inte somna om se de va att ligga och trycka under täcket tills Roxanna vaknade vid 8 och skulle ha mat. Så låg hon så sött brevid mig och snuttade i sig mat. Det är så himla mysigt att få amma, det är verkligen något som man borde avundas. Det hade jag gjort ialla fall. De stunderna som man ammar är just min och Roxannas stund. Våran speciella stund som jag kommer att sakna.
För det är så att jag kommer att ev sluta amma. För jag märker på Roxanna att vissa gånger så är det något hon inte är nöjd med. Och då fäktar och slår hon med armarna och skriker värre än värst. Så ska prova lite saker innan jag bestämmer mig helt och hållet. Så ska vi se om de vill bli bättre eller om de förblir krångel. Det är inte så att jag vill sluta amma för att för mig så är det viktigt för mig som person att få amma mitt barn. Det är ju ändå det naturligaste i världen. Och även mysigt. Känner att jag mår lite dåligt över att jag inte kan amma Roxanna för det vill jag verkligen.

Nej nu får jag ta mig i kragen och göra mig iordning och sen göra Roxanna klar.

// Kim