mys

          
Mysig bild tycker jag..♥

Rädd och positiv

Varför känner jag att vissa dagar är bokstavligen LIVRÄDD för förlossningen och smärtan man kommer uppleva.
Samtdigt som andra dagar ser jag förlossnignen som en positiv grejj. Bara längtar som den tills alltihop sätts igång och man inser att snart(snart och snart, jag kan ju inte veta hur lång tid det tar) får vi träffa den lilla nya familje medlemmen och se vem h*n är.

Låg och tänkte på det igår, hade 2 jobbiga och smärtsamma sammandragningar igår kväll, så sa jag till Daniel att jag vill inte föda längre. Jag ger över den uppgiften till någon annan. Så säger han "-Nejdå älskling du kommer klara det." Så kan jag inte säga annat att "-Hur ska jag klara det, jag som inte klarar så mycket annat?" (En pik till Daniel som brukar säga att jag inte kan nånting;))
Men jag muntra upp mig själv med att "-Äh, kvinnokroppen är gjord för att föda barn." Haha, kan inte låta bli att skratta åt mig själv när man tänker så..

Ny vecka idag♥

Vecka25(24+0)

Barnet:
De flesta av barnets organ är färdigutvecklade vid denna tidpunkt och barnet kan nu överleva om det skulle födas. För tidigt födda barn har emellertid svårt att hålla värmen och lungorna är långt ifrån färdigutvecklade. Könsorganen för både pojkar och flickor är färdigutvecklade och barnet kan knyta sina händer och få tag på sina fötter.

Mamman:
Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingerbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst. Man mäter även sitthöjden på barnet, genom att mäta avståndet och blygbenet och övre delen av livmodern.
Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Som partner till en gravid kvinna börjar graviditeten också bli mer påtaglig. Vissa kan känna av liknande symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång.
Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det.




Kan inte lova magbiler. Men kanske kanske kanske.. Har inte bestämt mig än hur jag ska göra:) vet att bilder uppskattas så får se om ja "orkar" och hinner ta några magbilder.

// Kim

Tisdag 19/1 rubrik?

Blev inget inlägg igår kväll. Glömde helt av det. Fastnade på msn med Magdaleena och glömde till och med av tiden. Så kan det bli ibland. Men har man inte pratat på ett tag så blir de ju lätt att tiden flyger iväg. Så när jag skulle lägga mig ´va klockan såpass mycket att jag itne orkade skriva ett inlägg.

Så satt jag igår och "forskade" om faderskapsintyg. Och det är väldigt delat där ser jag. Eller hör kanske man ska säga. En säger att man ska fixa det innan och andra efter.
 Vad tycker ni? Har ni någon erfarenhet av detta??

Men frågan är ju med vad Daniel känner, men jag tror att vi kommer ta det efter. Det känns enklast. Har så mycket att tänka på för övrigt. Och kan inte komma ihåg allt. Men ska man fixa det innan får man ringa till kommunen, sen socialtjänsten och prata med dom. Hittade en sida igår när jag letade runt ska kopiera lite text där ifrån vad det stod där i från.

Detta är vad som står på försäkringskassan!?

Faderskap
När ett gift par får barn räknas mannen automatiskt som
pappa till barnet. Är ni inte gifta när barnet föds ska pappan
bekräfta faderskapet skriftligt. Kommunens socialnämnd ska
godkänna bekräftelsen.

Vårdnad
Vårdnad är ett rättsligt begrepp. Det är alltså inte samma
sak som att ta hand om och vårda barnet. Den som har vårdnaden
om barnet bestämmer i frågor som rör barnet. Ett
barn står under någons vårdnad fram till 18-årsdagen.

Om ni som är föräldrar är gifta med varandra har ni gemensam
vårdnad om barnet. Är ni inte gifta med varandra får
mamman ensam vårdnad om barnet. För att få gemensam
vårdnad måste ni då göra en anmälan till Skatteverket.
Oftast gör man det i samband med att pappan bekräftar
faderskapet. Det går också att göra senare.

Det är mycket att tänka på känns de som. Men de kommer nog ordna sig. Har ju mamsen och fråga om det är något. Det brukar jag göra.

Efter att jag kollat upp lite med så skulle jag sätta mig och fixa e-legitamtion. Men fattade nada så Daniel fick hjälpa mig när han kom hem, så nu va det fixat. Skönt skönt. Kommer säkert få de som en uppgift av försäkringskassan att jag ska fixa det så nu slipper jag de för de är redan fixat:)

Idag ska hunden duschas och så ska hon få loppmedel. Hon va nog försmutsig förra omgången så det har nog inte funkat. Hon kliar sig som en tok fortfarande. Men får se vad man rygg säger att jag klarar av. Har rätt ont idag. Har inte sovit så mycket i natt för att det har gjort så ont. Kudde under och mellan knäna har inte funkat. Så får vila idag på dagen och se om de vill släppa lite ialla fall.

Idag på morgonen gick nog Daniel upp lite för tidigt skulle jag tro, för han kom tillbaka och la sig igen. Så låg han breve mig och myste. Jätte mysigt, och bebisen hicka. Det kändes precis som regelbunda sparkar som kom gång på gång. De första hickningarna trodde jag det var sparkar. Men hade visst fel, det massa hickningar. Och de höll på i ca 30 minuter. Så jag kunde inte ritkigt somna om förren framåt klockan 6.

Men nu ska jag inte uppehålla er längre..

// Kim

Bra filmer och artiklar

Satt och surfade och letade efter en bra film om förlossning, det väl ett tag kvar. Men ju mer ja tänker på det desto mer nervös blir jag. Men hitta en bra film på ca 49 sekunder om en BM:s syn på förlossningsbrev.

BM-förlossningsbrev

En bra sida för er blivande "Farsor"

Förlossningsställningar

Här är lite filmer som är både i 3D innefrån magen och riktiga filmer, bara att klicka sig omkring på de olika flikarna. 


"Fakta" om de olika veckorna och månaderna.

Var bara tvungen att slå till lite om smärtlindring med. Allt för att jag och ni ska ha nått å läsa. Märks de att de börjar närma sig för min del.. Visst det är 120 dagar kvar. Men man blir ju nervös ändå:)


Hitta lite roligt på netdoktor.se med

Graviditet

Gravidhälsa

Förlossning

Måste bara ta med en sista sak innan ja slutar leta för idag. Och det är lite roliga använbara "verktyg" men den med flicka eller pojke kändes inte riktigt som trovärdig.:S Mycket konstiga frågor som inte har någonting med könet att göra..

(Allting är lånat på olika hemsidor. Men det ser ni när ni kommer in på sidan.)

Ny vecka idag♥

Vecka 24(23+0)


Barnet:
Vikten har ökat markant på senare tid och barnet väger nu runt 600 gram och är cirka 30 centimeter långt. Barnet ska de resterande veckorna femdubbla sin vikt. Nu utvecklas svettkörtlar, men huden är fortfarande så pass tunn med bara lite fett så det ljumna vattnet är perfekt. Naglar på både fingrar och tår börjar växa ut.


Mamman:
Om du hittills inte funderat så mycket över det här med att vänta barn, blir det mer uppenbart nu när magen blir större. Du har nu gått upp 5–7 kilo, vissa ännu mer. Det är vanligt med ryggproblem, till exempel att du känner dig trött eller har ont i svanken. Foglossning är en annan vanlig åkomma under graviditeten. Det beror på att brosket i fogarna som håller ihop bäckenbenen luckras upp något av graviditetshormonerna för att ge plats åt barnet när det sedan ska födas. Man blir överrörlig i bäckenlederna och kan få smärta och inflammation när bäckenbenen gnider mot varandra. Skulle det drabba dig får du försöka ta det lugnare och anpassa dig till vad kroppen klarar av. Efter förlossningen är det extra viktigt att inte belasta bäckenet för mycket genom att till exempel bära tungt, på så sätt kan fogarna läka. Man kan känna av hur livmodern drar ihop sig och blir stel ibland, så kallade förvärkar, livmodern tränar på detta sätt upp sig inför förlossningen. Ibland kan vibrationer eller gropigt underlag från när man åker bil framkalla förvärkar, men det är helt naturligt.


        

// Kim

Måndag 11/1 Mysigt värre♥

Vet att det inte blev något inlägg igår. Men jag gjorde många tappra försök till att påbörja ett inlägg. Men det gav sig varje gång. Va trött och allämnt smågrinig.

Ojoj, idag är det EXAKT 4 månader kvar.. ♥

Igår hände det inte allt för mycket föreslog att vi skulle åka till gekås. Det var ju ändå söndag och de kan itne va så mycket folk då. Eller? Men nej, det ville han inte. Så det var bara att sitta hemma och uggla. Låg i sängen och tittade på TV så tänkt jag att jag skulle smörja in magen med hudkräm. Har ju blivit torr på vissa ställen och har börjat få fula sträckningar.. Usch.. Så jag passade på att massera lite samtidigt som jag smörjde in magen, det tyckte knodden om verkar de som, för h*n börja sparka och sträcka på sig och lite så. Och jag försökte inte söka sparkarna med handen utan mest lät det var. Så titta jag på magen och och buff, där va en spark, där efter en till buff på ett annat ställe. Hela magen rörde på sig när knodden sparkade. Det var mysigt att bara ligga och kolla när den sparkade. Men nu väntar jag bara på att få använda mina revben som tändved i pannan;) Nej, så allvarligt tror ja inte att det kommer bli. Har jag tur drar sig moderkakan uppåt i takt med att det växer. BM sa att det det brukar vara så och då ligger moderkakan som ett litet skydd för revbenen. För er som missat det har jag moderkakan i framvägg..

Idag ska jag tvätta en maskin tvätt.. Och samla ihop lite så jag kan tvätta en imorgon med.
Det blir väl att plocka lite här också. Det behövs ska diska med.. Nej nu ska jag göra lit nytta..

// Kim

Lördag 9/1 Snacka om lycka..

Nu kan jag själv ärligt fråga mig själv "-Va fan gör jag uppe nu?" Men egentligen skulle inte det spela någon roll vad jag svarar. För jag skulle kunna gått upp redan 01.45 i natt. Daniel väckte mig och fråga om jag inte hade en egen sida att ligga på. Jag svara lite halvt sovande att jo men den har tagits över av våran hund.
Så jag har vart vaken sen 01.45 i natt. Men vid kvart i 6 somnade jag om igen, men en kvart senare börjar dörrar smälla och det bankar på undervåningen. Och jag som är så lätt irriterad när jag inte fått sova blir ju självklart ritkgit förbannad och tror jag ska gå i taket. Tacka för att det slutade vid halv 7. Bara en halvtimme senare så ringer Daniels förbannade väckar klocka, då trodde jag bokstavligen att jag skulle explodera och slå sönder maskinen. Blev så arg. Och sa sen när han hade vaknat till liv "-Det var då fan att man inte ska få sova i detta jävla huset."
Jo, anledningen till att jag inte har kunnat sova i natt är för att Nikita har skällt, morrat och gnytt. Hon har ju så klart hört Tuffa, Cicci`s hund. Jag trodde jag skulle avliva hunden efter 3 timmar. Fattar inte att hon bara orkar jobba sig på det förbannade sättet. (nikita asså) Men hade inte Daniel väckt mig den där gången 01.45 så hade jag nog inte ens vaknat av att Nikita har hållt på. Jag hade stor lust att släånga ut hunden så hon kunde sova ute i kylan. Mer va hon inte värd i mina ögon i natt. Fy fan säger jag bara. Inte en natt till. Då vet jag inte vad jag gör.

Över till det jag egentligen skulle skriva om.. Lite mer glädjande kan jag lova att det är..
Varken jag eller Daniel hade planer på att ställa oss och laga nått att äta när han kom hem typ 8 igår kväll. Så han tog med sig pizza hem och vi satt nere hos Andreas och åt. Och gick upp runt kanske 9-halv10 för att lägga oss. Han skulle sova, men jag titta på TV. Så som varje kväll låg jag och höll händerna på magen och "smekte/massarade" magen och helt plötsligt börjar de sparkas hej villt där inne och det var hårda sparkar med. Så tänkte jag för skojs skulle lägga handen just där som jag känt sparkar, och *PANG* en spark rakt i handen, sen kom de 2 till på samma ställe och jag blev ju så klart helt till mig och blev jätte lycklig. Och Daniel ville känna han med. Och jag kände ju hur magen bukta ut när den lill* sparkade, men stackars Daniel kände inte hur de sparkades i handen på honom. Jag kände ju med min hand på samma ställe samtidigt fast brevid hans hand. Och jag kände ju.. Så han sa, "-Jag har nog inte lika känsliga händer som du har." Jag var ju överlycklig över att jag äntligen kunde få känna både inne i magen och utanpå. Och sa till han att "-Du missar allt de roliga jue.. "
Så är frågan.. Blev han besviken för att han inte kunde känna?
Jag vet inte, men det måste han blivit, lite ialla fall?? Eller? För det är inte mycket papporna får uppleva mer än att se magen växa, vara med vid Ultraljuden, höra hjärtat hos BM och känna sparkarna utanpå magen. Och mammans hemska humör och gnällande.
Men den känslan, det var rent magiskt. Han kommer nog förstå varför jag belv så glad den dagen han får sparkar i handen han med. Jag som redan känt de, längtar nästan lite tills den dagen vi kan dela lyckan av att känna dom tillsammans.
DET SPARKAR I MIN MAGE!
Hahaha, låter ju helt besatt. Men det är bara en sån underbar känsla att känna sitt barn sparka. Det är som svar på tal, hade precis pratat med magen om karate sparken jag fick i förrgårkväll. Det var alltså så att jag kunde se på utsidan att de sparkades, det blev en utbuktning. Så börja den sparka i handen. Precis som att den svarade mig. Ni som har fått uppleva denna underbara stund vet vad jag pratar om. Och ni som inte upplevt den, jag hoppas verkligen eran dag kommer med. För den lyckan för någonting så litet är total.

// Kim

Bilder vecka23(22+2)




 

Dessa bjuder jag så glatt på:)

Ta hand om mig själv.. och min underbara karl

Då har nästan hela dagen gått, eller aa om man ser på tiden när jag går och lägger mig;) Jag har som sagt inte gjort mycket idag. Satt här förut och gjorde absolut ingenting och tänkte att jag ska ta hand om mig själv idag.
Och som jag lovade mig själv på Nyår, så skulle jag ta hand om mig själv under resten av graviditeten, och lyssna på min kropp, om vad den vill och inte vill. Sagt och gjort. Jag tog en varm lång välförtjänt duch. Packade in håret och rakade benen. Det här med att raka benen börjar bli trixit. Vill inte veta hur de blir under senare delen av graviditeten. Men fick ta en andningspaus hela tiden. Hehe.. Men de blev gjort ialla fall.

Jag har ju en liten undersökning här på sidan om vad ni tror gömmer sig i magen.
Om de är en Pojke eller om det är en Flicka. 
Och majoriteten säger POJKE.Till en början misstänkte jag själv att det var en pojke.
Men nu börjar jag tvivla. Har läst på lite olika ställen,  och bara för skojs skulle gjort lite tester om vad som EVENTUELLT gömmer sig i magen.
Och alla tester visar FLICKA. Men jag vågar ärligt talat inte gissa själv. Kanske blir mer självklart för mig att våga gissa sedan. Lite längre fram kanske. Jag vill ju veta könet, men inte Daniel. Jag får ta reda på det för honom, men måste va tyst om de för han vill ha en överraksning, och visst är de roligare med en liten överraskning. Men jag känner mig själv. Inte kommer jag va tyst inte. Sen kommer de säkerligen synas på kläder och saker man köper vad jag bär på och jag är rätt avslöjande av mig. En sån hemlighet kan jag inte hålla inom mig, så är de bara.

Jag önskar mig inget speciellt för barnet kommer bli lika älskat vare sig det är en pojke eller flicka.
Som Daniel brukar säga "-Det spelar ingen roll vad det är för något för barnet ska HA en traktor ialla fall."
Man kan inte annat än att le och tänka att jag är lyckligt lottad.
Det var som när vi va på ÖB så gick han självklart in bland hyllorna där alla leksaker finns. Och där hitta han grävmaskiner och traktorgrävare, och säger till mig
"- Nä, nu får du se tilla tt trycka ut ungen så vi kan börja köpa sånt här."
Och pekar på dessa leksaker. Och då säger jag
"-Dom där är från 3 år. Så du får vänta ca 4-3år innan du kan köpa något sådant."
Men han svarar så fint
"- Det är bra att köpa iförväg."
Jag och cicci skratta bara åt han och så sa jag
"-Ja så du kan leka med om." Och då kom de där välkända leendet fram som avslöjade hans plan;)

Pojke eller flicka?? Det är frågan



Vet att det inte syns så bra.. Om man itne har super synd. Men länkar till denna fina tabell..:) Eller ska man säga roliga..

Pojke eller flicka??

Ingen gläjde??

Farmor ringde och fråga om inte hon och farfar kunde komma ner en stund ikväll.. Och visst kan dom det. Men jag har fått hetsstäda här. Inte bra inte bra.. Visserligen fick jag inte sammandragningar, men trots att jag har mitt bälte på mig gör de ont nu när jag har sprungit fram och tillbaka här och plockat tvätt och ska sanrt byta i sängarna och damsuga golven. Diskat har jag med gjort. Och mat ska jag med laga när Daniel kommer hem. Känner mig något stressad fast jag bara har golven kvar och göra + sängarna.
Sen ska jag väl springa ut snabbt med Nikita och ta med mig soporna samtidigt.

Men jag kände bara att jag måste sätta mig ner lite och vila. Jag vet att jag måste lyssna på min kropp. Måste bli bättre på det.

Jag och Daniel låg och småprata igår kväll. Och då fråga jag honom varför vi skaffar barn med gråten i halsen. Så han svara för att vi vill det. Så fråga han varför jag frågar en sådan dum sak. Så fick jag fint försklara att det känns inte kul längre, jag ser inte fram emot det. Jag gör verkligen inte det. För de finns vissa som inte kan glädjas för våran skull utan istället bara gnäller och tycker det är jobbigt. Som ex, att han måste ta ledigt på jobbet för att följa med mig till Mvc. Och att det finns de som bara gör narr av mig för min foglossing och bara skojar om de fast att för mig är det på ritkigt och smärtsamt. Så svarade han inte utan fattade vad jag mena. Han låg ju och spelade på datan så när han hade spelat klart den omgången så lade han ifrån sig datan och tog tag i min axel (jag låg med ryggen åt han) Och vände på mig och kramade mig och sa att vi skulle skita i vad alla andra tycker och säger. Det som är viktigt är vad vi känner. Han vet vad man ska säga för att få mig att bli glad. 

Asså det är inte det att jag INTE längtar efter våran bebis, men det känns inte kul att gå här kämpa mig igenom illmående dygnet runt och spy i tid och otid. Och sen när man börjar må bra kommer foglossning som gör ont och hindrar en från att göra saker och ting. Sen den sista tiden kommer nog bli kämpig. Man är stor och klumpig och kan knappt böja sig ner för att knyta skorna. Jag längtar efter bebisen jättejätte mycket. Men motiveringen att bli förälder, att möta en helt ny liten människa. Den försvinner när folk bara klagar och tycker de är jobbigt att vi ska bli föräldrar.

Jag är bokstavligen LIVRÄDD att Daniel inte kommer få gå ifrån jobbet den dagen jag ringer och säger att det är dags, eller ev vattnet har gått. Tänk om jag går hemma och väntar på honom förlänge och bebisen kommer ut här hemma?? Vad ska jag då göra?
 Jo jag vet, ambulans finns. Men ändå. Hade ni bara vetat hälften så hade ni förstått. Jag kan inte skriva varenda liten detalj här i bloggen. Men ni får ändå ta del av mycket. Mina tankar ska egentligen vara något privat. Men jag väljer att dela med mig av dem. Inte för att få era kommentarer utan för att jag vill dela med mig.

// Kim

Ny vecka idag♥

Vecka 23(22+0)

Barnet:

Barnet reagerar på olika sorters ljud som musik och röster.
Barnet ligger ofta och suger på sin tumme.
Huvudhåret har börjat växa ut och en del barn kan ha
riktigt tjockt hår redan som nyfödda.
Barnet hickar när det ligger i livmodern, ett nyfött barn
hickar också ofta. Nu är det mer kännbart och känns igen som ett rytmiskt dunk.


Mamma:
Man kan känna hur barnet rör och vänder på sig.
Ännu finns det gott om plats i livmodern.
Det går även att urskilja i vilket position barnet ligger.
Ibland kan det göra tillfälligt ont i sidan som kan orsakas
av att livmodermuskulaturen töjer sig mycket.
Många upplever den här tiden som en positiv
del av graviditeten. Barnet är inte alltför tungt än
och det är fortfarande långt kvar till förlossningen.
Men alla är inte lyckliga och mår bra under graviditeten.
En vanlig orsak kan vara oro inför hur livet med ett litet barn kommer att bli.
Vissa blivande mammor är ofta sjuka.
Det beror på att immunförsvaret påverkas så att det fungerar lite sämre under graviditeten.




// Kim

Uppdatering av inköpslistan

Nu sitter jag här i min ensamhet i mitt kök och inte gör allt för mycket.
Sitter och finslipar inköpslistorna inför bebis ankomst. Vad som ska handlas och var det ska handlas osv.
Fick även hem foglossningsbältet idag. *Tack Icca* Och nu har jag haft på mig de i ca 1 timme. Känner viss förbättring. Känner mig stadigare i rygg och bäcken. Sen får vi se om de ger mer resultat. Hoppas på det ialla fall.
SKa väl ta mig ut med Nikita och testa om de lindrar när jag går. Måste ändå ut på en liten runda. Hoppas Nikita är lika duktig i kopplet som hon var i går kväll. Då drog hon ingeting nästan. Och de va bra då jag går som en snigel och vaggar fram som en pingvin när de gör som mest ont.

Nej nu ska jag nog lägga mig i soffan eller sätta mig, med en varm kopp choklad och titta på film och vila lite. Varför har jag blivit så trött igen?? Ska ta med barnmorskan imorgon..:)

// Kim

Första sparkarna

Kom på att jag glömde nämna att bara någon timme efter 12slaget på nyår satt jag där för mig själv i ett hörn och helt plötlsigt kände jag hur det buffade och sparkade innefrån magen.
Tänka sig, kan man få en bättre början på det nya året. Nu känner jag en spark eller 2 varje dag. Och jag längtar tills man känner dom utanpå magen. De va ren lycka och jag kände själv hur jag lös upp där i mitt mörka hörn:D

// Kim

Brev till dig i magen v22

Brev till dig i magen vecka 22(21+0)

Hej du lilla vem du än är. Nu har jag bärt på dig i ca 22 veckor och ska bära dig i ca 18 veckor till. Längtan efter dig är större än någon kan föreställa sig. Bara jag och din pappa vet hur mycket vi längtar efter att få ha dig i våra armar. Sen alla runt omkring oss, alla som står oss nära. Men det finns nog ingen som kan mäta sig med min längtan efter dig. Men det finns saker som skrämmer mig med. Allt är inte så underbart som alla tror.
Rädslan om att mista dig, eller att du ska tas i från mig. Eller att jag inte kommer få se dig växa upp tillsammans med din pappa vid min sida. Men samtidigt i denna rädsla ser jag mycket positivt i det hela. Trots att jag har jobbig foglossning och att jag har huvudvärk titt som tätt, så älskar jag dig. Finns dom som säger att man inte kan älska någon man inte träffat, men dom struntar jag i. För jag älskar dig väldigt mycket, fast att jag inte vet vem du är, eller vems näsa det är du har, eller om det är mitt taskiga morgonhumör du har. Vi, speciellt jag är så nyfiken på vem du är. Tanken om hur mycket jag kommer älska dig sen när du är här hos oss, det går inte förklara. Bara att jag vet att jag kommer älska dig vilkorslöst vad som än händer.

Det var inte många som trodde att din pappa skulle binda sig på detta sättet. Inte ha sambo, va förlovad eller vilja ha barn. Men det var mycket dom hade fel på. För det var bland det första han sa till mig. Att han hoppades att jag ville ha barn för det var en del av hans framtidsplan. 
Alla tyckte han var gift med hans jobb. Men jag kan ändå förstå honom på ett sätt att han var så mycket på jobbet, för han tycker om sitt jobb. Och det tycker jag är bra.
Men när jag först träffa din pappa så kunde jag inte heller tro att jag skulle stå här snart 1½ år senare och vänta hans barn. Inte heller att jag skulle älska honom som jag gör.

Jag hoppas att denna tid som är kvar kommer gå med rasande fart. För vissa dagar och nätter längtar jag nästan ihjäl mig efter dig. Men jag kan ju inte göra så mycket mer än att vänta tålmodigt.
Jag kommer bli knäpp av väntan om jag skulle gå över tiden. Men du kommer när du är redo att möta världen. Och den dagen du är redo att möta den, kommer jag ta emot dig med öppna armar och et varmt hjärta sprängfyllt med kärlek.
Att få se dig sova sött, att få smeka din lilla kind. Och känna hur din lilla hand tar ett hårt gräpp om mitt lillfinger.
Konstigt nog vill jag uppleva alla de sömnlösa nätterna då jag får gå och vagga dig i min famn och sjunga sånger för dig. Att få se dig i ögonen och verkligen inse att du är min.
Eller vara förtvilvad och livrädd att jag gör fel när jag inte kan få dig att sluta skrika. Då man försökt med allt och man inte vet varför du skriker. Vill känna på hur det är att höra din pappas djupa suck när det är hans tur att byta en otrevlig blöja. Det finns mycket som man vill uppleva och som man längtar till. 
Att få ha de fina stunderna med dig och din pappa, som en familj.

Din "mamma"

Ny vecka idag♥

Vecka 22(21+0)


Barnet:
Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster,
även om den medicinska termen fortfarande är foster.
Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm
med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser.
Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter.


Kroppen:
I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor,
som till exempel vadkramper, främst på nätterna.
Benen kan svullna under dagarna.
Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som
bland annat finns på apoteket.
De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras,
mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare.
Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.




 

Onsdag 23/12 Vagn och magblider

Idag har vi inte gjort så mycket. Mest flugit runt känns det som, men vi har gjort det tillsammans. Så då är jag nöjd;). Daniel var väl hemma runt halv 12 och då eldade han så han kunde duscha innan vi skulle iväg och titta på barnvagnen. Så på vägen till Sanna som sålde vagnen fick vi hämta ut pengar, men atomaten krånglade så de tog lite längre tid än vi väntat oss. Men vi kom ialla fall till Sanna och vi hittade trots mitt dåliga lokalsinne och minne när de gäller att minnas en vägbeskrivning. Men vi hittade *grattis till mig*.
Men vi fick titta på vagnen och Daniel provkörde den med. Såg lite gulligt ut:) Men kan bero på att jag är inte van vid att se han med en vagn framför sig. Är mer van vid att se han under en traktor eller i ladugården med koskit upp på byxorna. Men vi Sanna visade hur man vände den och lite annat sen har jag ju själv exprementerat lite här hemma så man vet på ett ungefär hur den funkar.. Man får passa på innan hela magen är för mycket i vägen.
Men här kommer lite bilder på vagen:


Ursäkta de dåliga ljuset men min digg kamera är hos mamsen..

   

Till vagnen fick vi parasol och regn skydd. Nått som jag tyckte va ett extra pluss var att de va hårdlift. Mycket viktigt tycker jag. Jag är så rädd att bebis ska trilla ut en mjuklift:P.

Lovade bilder på magen med, men idag blev dom inte så snygga. Dom togs i all hast innan vi skulle åka och innan ja bytte kläder.. Så fläkarna på tröjan är vatten:

Vecka21(20+0)
   

Bjuder på en jag tog härom kvällen

Vecka 20(19+4)



Så efter att vi lämnat av vagnen hemma så hämtade vi skinkorna och hunden och åkte till slaktarn och saltsprutade dom. Sen åkte vi till Kungsbacka och lämnade Björns skinkor. Så har mesta dels av dagen suttit i bilen. Men de e skönt att inte jag körde;) Haha.. Har vart så trött idag, för Daniel körde ett lass med pellets från halmstad till Falkenberg igår kväll, så jag åkte med då det bara va ett lass. Så vi var hemma runt halv 12 i natt så de va inte mycket sovit natt. Hunden har vart lite dålig så jag har fått ha ett vakande öga och öra på henne.

// Kim

Ny vecka idag♥

Vecka 21(20+0)


Barnet:

Nu överförs antikroppar från mammans blod till fostrets för att skydda det vid födseln.
Fostret har nu alla sina kroppsdelar på plats och ligger och samlar på sig mer fett som näringsreserv.
Hjärnan har i stort sett fått alla sina nervceller.
Nervcellerna utvecklas framför allt under veckorna 10–20.
Detta är en extra känslig tid, men efter det är risken för hjärnskada mycket liten.
Barnet är fortfarande väldigt outvecklat och skulle inte kunna överleva utanför din mage.

Mamman:
Vissa kvinnor får vattenansamlingar under den senare delen av trimestern.
Det kan man avhjälpa genom att dricka mycket, på så sätt rensas kroppen från slaggprodukter.
Halsbränna och sura uppstötningar är också ganska vanligt, undvik fet eller starkt kryddad mat.
Mindre mål och mineralvatten kan lindra.
På apoteket finns det tabletter och flytande medicin som neutraliserar magsyran.




Ja, då va halva tiden gången, en milstolpe avklarad. Nästa stolp blir vecka 30:)
Idag har jag gått 141 dagar av min graviditet, nu återstår 139..♥
Magbilder kommer faktiskt idag, men måste hitta sladden först:)

// Kim


Tisdag 22/12 ... Gravid & JAAA jag FÅÅÅR roa mig!!!

Tisdag morgon. Och jag är upp redan:O Brukar inte vakna förren vid 9, halv 10.
Men har vart uppe sen klockan 7. Och har diskat och plockat undan lite här, ska fortsätta städa här snart så har jag det gjort. Så kan jag ägna mig åt annat.

2 Dagar kvar till jul afton. Och min julklapp till Daniel är hos mamma och jag kommer inte hem på Julafton:( 
Men det blir enklast så, för vi skulle gå ut på Juldagen. Fast att jag har ångest över att jag inte kommer komma hem. Så han får inte sin Julklapp förren på juldagen.  

Sen kan ni skippa era fördommar om att gravida inte ska gå ut, för fan vi är inte invalida bara för att vi är gravida, ska inte vi få roa oss också?
Eller roa sig när man är gravid är väl att sitta hemma och sticka en liten tröja till bebisen, eller gå på stan och ta en fika? Jag skiter fullständigt i om ni sitter hemma jämt och städigt bara för att ni är gravida. Man måste ju leva samtidigt. Livet tar inte slut bara för att man är gravid!!!
Det värsta jag vet är när folk säger till mig vad jag ska göra och inte göra.
Visst jag är gravid, jag kan gå ut och roa mig ändå. För jag tänker inte trängas med folk eller dansa, jag kommer sitta på samma plats hela kvällen, vilket övriga kommer göra med.

Nej, känner att ju mer jag tänker på det, så blir jag bara mer och mer irriterad. Jag kanske rent av går hem till mamma för att det är trevligare där. Kommer säkert va mycket folk och då trivs jag inte riktigt. Alla ska ju ta på magen och prata med den, det får mig att känna mig obekväm.. Jag kan inte ens le åt deras komplimanger.

Nej nu ska jag göra lite nytta här. Om inte äta lite frukost.

// Kim

.

RSS 2.0