Ja då ska vi göra ett försök att skriva denna ompratade förlossningsberättelsen. Kommer att skriva mycket utifrån journalen då jag inte har världens bästa minne av tider, händelser minns jag nästan allt av, förutom i slutet där vid 7 cm öppen.

Allt började på Måndagen den 24Maj på eftermiddagen och att en liten liten del av slemmisen gick, en mycket liten del, men tillräckligt stor del för att se att det var den. Dagen gick, inga känningar hade jag allt var lugnt och jag höll på att tvätta och sprang upp och ner i trappan och gjorde det som jag skulle göra.
Kvällen kom och klockan var ca halv 9 och jag kände mig tröttare än vanligt och sa till Daniel att jag skulle gå och lägga mig. Sagt och gjort.
Bara någon timme senare kom Daniel och och lade sig och frågade om jag verkligen mådde bra. Vilket jag givetvis gjorde, var bara allmänt trött och sa att det nog berodde på att jag hållt igång hela dagen. Vi sa godnatt och både somna på stört, och jag somnade ju så klart om efter att ha blitt väckt.

Tisdag 25Maj
Klockan 02.30 vaknade jag och var tvungen att gå på toa, men kikade på klockan la ner huvudet på kudden igen och kände att jag vill sova en timme till så jag somnade om.

Klockan 02.38 vaknade jag igen av att jag trodde att jag kissat ner mig. Men kände både i sängen och på mig själv och det var inte alls så att jag kissat ner mig, det var ju vattnet. Tände sänglampan och tittade på min skakande hand och satte mig upp och putta till Daniel och sa -Älskling, vattnet har gått!! Han svarade både chockat och nyvaket -Vadå nu? Jag skratta bara och sa -Ja, nu!
Han kom ur sängen fort och sa att han måste ju duscha och sånt innan han kan åka in och föda barn. Jag fick under tiden han bekymrade sig över att duscha kravlat mig ur sängen och göra mitt bästa för att inte få mer vatten i sängen. Fick ställt mig upp och tagit en handduk och placerat mellan benen, för det forsade bokstavligen talat vatten ur mig. Jag gick in i duschen och duschade av mig så jag kände mig något fräshare.
När jag väl stod där i duschen kände jag hur jag började må illa, jag blev illamående för att jag var så glad att vattnet gått och samtidigt nervös över vad som skulle hända. Men inga värkar hade jag fått ännu.
När jag duschat hade klockan hunnit bli 03.00 och jag ringde in till Förlossningen och sa att vattnet hade gått och eftersom det var klart så fick jag en tid för kontroll klockan 10.00 eftersom jag inte hade några värkar heller. Så stackars Daniel hade ju duschat och var jätte taggad för att åka in till förlossningen.

Klockan blev 03.15 och värkarna började pang på med 3 minuters mellanrum.

Klockan blev 08.00 och jag hade inte sovit en blund sen vattnet gick, utan suttit och andats igenom värk efter värk och klockat värkar. Hade även vart uppe och gått, packat det sista i väskan och väckt Daniel som hade gått och lagt sig igen.

Klockan 08.30 ringde vi in till förlossningen för att säga att jag inte vill vara kvar hemma. Vi åkte förbi Statoil för Daniel skulle ha frukost och även lite småtugg under dagen. Under hela bilfärden hade jag värkar och dom gjorde ont. Men detta var ingenting jämnfört med det onda som skulle komma.

Klockan 09.00 kom vi till Förlossningen och blev inskrivna. Fick ett vårdrum, där vi var i 1 timme innan vi fick hjälp. Så klockan 10.00 kom en barnmorska in och hälsade och satte CTG och jag låg och studerade alla "tabeller" på skärmen framför mig.
Och förvarje värk sa Daniel, -Så älskling nu dalar den ner, nu är den snart över. En värk nämare bebisen.

                                                               

Klockan blev 13.14 och jag bad om att få prova lustgas och innan vi fick komma till ett förlossningsrum och få den smärtlindring jag bett om skulle BM känna hur mycket jag var öppen. Då var jag öppen 3 cm.
Kom in i förlossningsrummet och lustgasen blev min bästa vän. Sa även att det kändes som en riktig snefylla. Det var precis så det kändes, men gud så härlig den var.

                                                                

Klockan 14.40 var det BM-byte och jag fick en helt underbar barnmorska som lyssnade på mig och gjorde sitt bästa för att få mig att känna mig bekväm.

Klockan gick och blev 16.09 och jag bad om att få bada i kombination av lusgas. Bm kände hur öppen jag var och hade öppnat mig till 4 cm och jag tänkte att detta kommer ta skit lång tid.

Klockan 16.20 Lade mig i badet och kände mig lättad över att vattnet kunde hjälpa mig så med att bedöva lite extra, hade ju lustgasen i vänstra handen och andades flitigt i den vid varje värk.

Klockan 17.25 kände jag att värkarna var så jobbiga att inte ens den volymen på lustgasen hjälpte och jag bara grät igenom varje värk och glömde helt och hållet bort att andas rätt i masken så lustgasen skulle hjälpa. Så jag tog mig sakta men säkert upp ur badkaret med hjälp av Daniel. Har ett svagt minne av att jag mumlade något om att det börjat trycka på. Men det var kämpigt att komma ur för värkarna hade börjat komma shoff shoff inpå varann, så det var ingen värkpuas imellan utan det var värk på värk och jag bad om mer smärtlindring och jag hade önskat EDA. Så jag fick kommit in på rummet (fattar inte att jag kunde gå med värkar som var så starka att benen vek sig) och stöttade mig mit första bänken jag såg och bara skrek rakt ut. Fick lagt mig på sängen och BM ville kännde hur mycket öppen jag var, men hade så ont att undersköterksan och Daniel fick hålla i mig och påminna mig om att andas. Det tog ca 2 min att känna hur öppen jag var och till min förvåning var jag öppen 7 cm.

Klockan 17.33 satte BM en kanyl i handen på mig för eventuellt dropp.

                                                             

Klockan 17.50 sätter BM en skapeltråd i huvudet på bebis.

Klockan 18.06 Sätts EDA. Av det jag minns här så i mitt huvud fick någon cell för sig att jag hörde hur det "klickade" till när läkaren satte EDA. Det bokstavligen klickade till jag hörde det. Ingen tror på mig men det är sant.

Här ifrån minns jag bara smådelar och kan bara berätta det jag minns.
Jag fick för mig att allt bara var ett TV-spel och att Roxannas hjärtljud var det där störande tickande ljudet som var i bakrunden. Så jag sa att detta liknar ju de där på google, det där man kunde spela. Och Daniel måste nog tyckt att jag var dum i huvudet. Och min BM hette Anna och så kläckte jag ur mig att det hade vart surt om hon var Anna Anka. För då hade hon åkt ut med huvudet före. Sen så ville jag ha Nikita inne på rummet och ville att Daniel skulle hämta henne, men när han neka mig det blev jag jätte ledsen och började gråta och BM och undersköterskan fråga vem Nikita va så fick han fint förklara att det var våran hund. Och jag fick det lite sådär förklarat för mig av Daniel att han inte kunde hämta henne för att hon fick inte vara där, vi var ju på ett sjukhus och skulle ha barn. Här någonstans så fick jag ett lite flipp och sa -Roxanna nu kommer du fan uuuuut!! Vi visste inte kön och BM frågade om vi visste och Daniel sa att det gjorde vi inte. Så jag var nog bombsäker på att det var en flicka. Och det fick dom i rummet höra.

Klockan 19.15 sattes ett värkstimulerande dropp då mina värkar var något ineffektiva.
Klockan 19.20 höjs droppet till 30ml/tim
Klockan 19.25 höjs droppet till 45ml/tim

Klockan 19.28 föds min lilla flicka fram efter ca 35 minuters krystande. I början så minns jag att när det var 9cm öppet så tryckte det ju på som tusan och jag ville ju bara trycka på och för varje värk så sa jag att jag måste trycka jag orkar inte hålla emot. Men Daniel sa till mig att jag inte fick det än och att jag skulle försöka hålla emot.
Och när jag väl fick börja krysta var värkarna så starka att ha benen på sängen var jobbigt och gjorde att jag gjorde fel. Så fick bli gynläge och jag tog tag om mina ben och tryckte på för kung och fosterland. När jag sen hade fått känna toppen av huvudet så tog det en krystvärk och Roxanna var ute. Tog i allt för vad ajg var värd och sen var min flicka på mitt bröst och all smärta var borta. Strax eftet så kom moderkakan. Hel och fin, alla hinnor var hela och jag var lättade. Fick sy ca 5 stygn. Och det var detta verkligen värt. För nu hade jag våran fina tjej hos oss. Och jag var den lyckligaste på jorden.

   
http://www.lthalland.se/t/Birth____29755.aspx?view=30074