Torsdag 25/3 Gissa datum och kön nu!:)
God förmiddag eller ska man säga middag?
Har fått in några som gissar datum och kön, alltså vilket datum mini-B kommer till världen och vilket kön den lill* har. 2 för att vara exakt. Så ni får gärna gissa om ni vill. Men jag säger som sagt till den 11April om de blir tävling eller inte. Ni kommer såklart hamna på listan här på bloggen:)
Idag hade Daniel lite sovmorgon, behövde han. Tror klockan var 7, halv 8 när han åkte hemmifrån. Och Nikita va sur för att hon inte fick åka med honom, får väl ta med stackarn på en bil tur sen;).
Ska gå ut och gå i skogen med henne sen hade jag tänk så hon får springa av sig.
Då var de fredag imorgon igen, och som vanligt så vet jag inte vad jag ska hitta på.
Jo, ni vet att jag skrev ett inlägg om att jag hade gissat rätt datum när Linns lilla flicka skulle komma, och att jag skulle få något om jag hade gissat rätt, så igår fick jag reda på att hon hade beställt något till mig som jag skulle få hämta ut på posten. Vad tänker jag inte avslöja än, mycket roligare då, men det är något till bebisen ialla fall. Tänk så snälla vänner man kan ha. Får hoppas nu Linn att det inte var för dyrt då kommer jag få skuldkänslor. Men jag kan inte annat än säga massa tack och sen finner jag inga ord att tacka dig. Du är underbar helt enkelt. Nej, ska jag ta och göra lite här, typ städa badrummet kanske? Hmm
// Kim
Har fått in några som gissar datum och kön, alltså vilket datum mini-B kommer till världen och vilket kön den lill* har. 2 för att vara exakt. Så ni får gärna gissa om ni vill. Men jag säger som sagt till den 11April om de blir tävling eller inte. Ni kommer såklart hamna på listan här på bloggen:)
Idag hade Daniel lite sovmorgon, behövde han. Tror klockan var 7, halv 8 när han åkte hemmifrån. Och Nikita va sur för att hon inte fick åka med honom, får väl ta med stackarn på en bil tur sen;).
Ska gå ut och gå i skogen med henne sen hade jag tänk så hon får springa av sig.
Då var de fredag imorgon igen, och som vanligt så vet jag inte vad jag ska hitta på.
Jo, ni vet att jag skrev ett inlägg om att jag hade gissat rätt datum när Linns lilla flicka skulle komma, och att jag skulle få något om jag hade gissat rätt, så igår fick jag reda på att hon hade beställt något till mig som jag skulle få hämta ut på posten. Vad tänker jag inte avslöja än, mycket roligare då, men det är något till bebisen ialla fall. Tänk så snälla vänner man kan ha. Får hoppas nu Linn att det inte var för dyrt då kommer jag få skuldkänslor. Men jag kan inte annat än säga massa tack och sen finner jag inga ord att tacka dig. Du är underbar helt enkelt. Nej, ska jag ta och göra lite här, typ städa badrummet kanske? Hmm
// Kim
Ny vecka idag♥
Vecka34(33+0)
Barnet:
Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster
Mamman:
Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
// Kim
Barnet:
Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster
Mamman:
Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
// Kim
Visning bokad..
Då var visningen på BB och Förlossningen bokad. Nästa Onsdag klockan 14.00 ska vi va på BB där rundvandringen börjar och avlsutas på Förlossningen.
Eftersom det är en "extra" visning som dom har så börjar dom på BB.
I vanliga fall så är visningarna på Tisdagar som börjar på Förlossningen och avslutas på BB. Men den gruppen om en vecka var full och vi har föräldrar grupp varje Tisdag i April så det krockade lite där och jag förklarade som det var och hon tittade om dem hade några extra visningar på gång och det var en imorgon, men den ville jag inte ta då Daniel inte kan säga att han måste ta ledigt hux flux sådär. Så det blev nästan Onsdag. Eftersom Daniel jobbar helgen med mjölkningen så är han ju ledig Måndag, Tisdag nästa vecka, men så frågade jag om inte han kunde byta någon av det dagarna till Onsdag så vi kunde gå på detta. Och det var ju klart att han gjorde.
Spännande samtidigt nervöst för vad vi kommer få se och höra eller uppleva rättare sagt. Nu känns det mer verkligt att det snart är dax. Och en sak som jag la märke till igår defå gånger jag gick förbi spegeln, såg jag att nått var annorlunda med magen, den har ju sjunkt lite. Trodde bara jag inbillade mig så jag tog ett kort och skicka till Linn och frågade om den hade sjunkt, hon sa desamma som jag trodde mig se. Den har sjunkt lite.
Det är ju inte mycket den sjunkt men de syns ändå lite skillnad. Nu ska jag gå och ta ut den maskin tvätt jag har inne och lägga in nästa, tvättar bebiskläderna.. :)
Eftersom det är en "extra" visning som dom har så börjar dom på BB.
I vanliga fall så är visningarna på Tisdagar som börjar på Förlossningen och avslutas på BB. Men den gruppen om en vecka var full och vi har föräldrar grupp varje Tisdag i April så det krockade lite där och jag förklarade som det var och hon tittade om dem hade några extra visningar på gång och det var en imorgon, men den ville jag inte ta då Daniel inte kan säga att han måste ta ledigt hux flux sådär. Så det blev nästan Onsdag. Eftersom Daniel jobbar helgen med mjölkningen så är han ju ledig Måndag, Tisdag nästa vecka, men så frågade jag om inte han kunde byta någon av det dagarna till Onsdag så vi kunde gå på detta. Och det var ju klart att han gjorde.
Spännande samtidigt nervöst för vad vi kommer få se och höra eller uppleva rättare sagt. Nu känns det mer verkligt att det snart är dax. Och en sak som jag la märke till igår defå gånger jag gick förbi spegeln, såg jag att nått var annorlunda med magen, den har ju sjunkt lite. Trodde bara jag inbillade mig så jag tog ett kort och skicka till Linn och frågade om den hade sjunkt, hon sa desamma som jag trodde mig se. Den har sjunkt lite.
Det är ju inte mycket den sjunkt men de syns ändå lite skillnad. Nu ska jag gå och ta ut den maskin tvätt jag har inne och lägga in nästa, tvättar bebiskläderna.. :)
Tisdag 23/3 Glukosbelastning nr2
Jag är mega trött just nu, har vart uppe sen halv 6. Daniels klocka rignde då och jag skulle gå upp kvart över 6 så kände inte att det var någon idee att försöka somna om.
Men idag har jag gjort glukos belastning nr 2.
Mitt sockervärde låg på 4.2 innan jag drack den vidriga sockerlösningen, efter 2 timmar låg de på 6.2 och både värderna var super bra. Inget att oroa sig för.
Igår kväll så låg Daniel och pratade med magen och putta lite på den, och det började ju sparka så klart, så han testade att lägga hakan mot stället där det sparkade och han fick ett par rediga smällar på hakan, sen testade han kinden och samma sak där, han bara skrattade och sa att det är ju tur att dom inte är så hårda så man hade haft blåmärken och ett par tänder utsparkade.
Låg och tittade på honom igår när han hade somnat och kunde inte låta bli att att tänka att jag var lycklig. Han sa ju till mig i lördags att han inte kan undgå att erkänna att han är den lyckligaste på jorden som får vara med mig, och även ha ett barn på väg. Och det värmde i mitt lilla hjärta. Han kunde heller inte förstå hur mycket man kan älska en människa som man aldrig träffat, och jag kan inte annat än att hålla med honom, för det förtår inte jag heller. Det skrämmer mig lite, att jag älskar mini-B så mycket som jag gör redan nu, hur mycket kommer det inte bli sen då? Oändliga mängder. Nej nu ska jag ta och äta innan jag svälter, har inte ätit sen klockan 6 igår kväll..
// Kim
Men idag har jag gjort glukos belastning nr 2.
Mitt sockervärde låg på 4.2 innan jag drack den vidriga sockerlösningen, efter 2 timmar låg de på 6.2 och både värderna var super bra. Inget att oroa sig för.
Igår kväll så låg Daniel och pratade med magen och putta lite på den, och det började ju sparka så klart, så han testade att lägga hakan mot stället där det sparkade och han fick ett par rediga smällar på hakan, sen testade han kinden och samma sak där, han bara skrattade och sa att det är ju tur att dom inte är så hårda så man hade haft blåmärken och ett par tänder utsparkade.
Låg och tittade på honom igår när han hade somnat och kunde inte låta bli att att tänka att jag var lycklig. Han sa ju till mig i lördags att han inte kan undgå att erkänna att han är den lyckligaste på jorden som får vara med mig, och även ha ett barn på väg. Och det värmde i mitt lilla hjärta. Han kunde heller inte förstå hur mycket man kan älska en människa som man aldrig träffat, och jag kan inte annat än att hålla med honom, för det förtår inte jag heller. Det skrämmer mig lite, att jag älskar mini-B så mycket som jag gör redan nu, hur mycket kommer det inte bli sen då? Oändliga mängder. Nej nu ska jag ta och äta innan jag svälter, har inte ätit sen klockan 6 igår kväll..
// Kim
Resten av sakerna
Här kommer resten av bilderna på sakerna jag hittade.. :)
Börjar med kläderna:
Filtar:
Övrigt:
Nu kom resten av sakerna. Och en extra och lite bättre på skötväskan, är super nöjd med den. Kunde hittat en bättre. Och den va inte spec dyr, och för att få tag på en sån bra med rymliga fack och stora fack brukar man få betala flera hundra, vilket jag inte är jätte pigg på att göra.
Men nu ska jag gå och försöka plocka i köket. Och hitta nått att äta. Är jätte hungrig.
// Kim
Börjar med kläderna:
Filtar:
Övrigt:
Nu kom resten av sakerna. Och en extra och lite bättre på skötväskan, är super nöjd med den. Kunde hittat en bättre. Och den va inte spec dyr, och för att få tag på en sån bra med rymliga fack och stora fack brukar man få betala flera hundra, vilket jag inte är jätte pigg på att göra.
Men nu ska jag gå och försöka plocka i köket. Och hitta nått att äta. Är jätte hungrig.
// Kim
50 DAGAR KVAR
Insåg precis att det jag har 50 dagar kvar till BF. Nu går tiden fort fort. Och allt blir tyngre och jobbigare. Men snart är det över förhoppningsvis. Så nästan milstolpe är när det är 25 dagar kvar. Räknar ner sakta men säkert.
Måndag 22/3 Ont fortfarande.. :S
Idag känner jag mig mer eller mindre mörbulltad. Känns som om min kropp är väldigt arg på mig för att jag inte lyssnat till 100%. Men har nu fattat (äntligen) att det inte är okej att hålla på och flyga runt och städa, tvätta och grejja mig hela dagarna. Speciellt inte höggravid. Min mamma har fått säga till mig också. Men Mattes lilla tillsägelse i lördags kväll, var mest rolig men det får mig ändå att fatta när flera säger till mig.
Jag blir nog kvar i sängen idag med. Känns nästan bäst att stanna här. Har fortfarande något ont i magen. Men jag vet inte vad det kan vara. Det känns som träningsvärk blandat med mensvärk som sitter i hela tiden och i hela magen. Men ska faktiskt ta och klippa bort prislappar, och ta bort platsen runt kläder och filtar. Så kan passa på att ta kort med.
Eftersom jag inte får "boa" för Daniel, han tycker det är lite förtidigt så vet jag inte vad jag ska hitta på. Ska ialla fall tvätta kläder, filtar, sängkläder och sånt så det är klart ialla fall. För detta är nog inte det sista som inhandlas. Behöver köpa lite tjockare tröjor, lite mer strumor, byxor och lite annat sånt smått. Fanns inte så överdrivet mycket byxor i strl 50 och har bara i 56 och 62 så får ge mig ut på jakt efter byxor i mindre strl. :)
Jag vill ju börja hålla på och få ihop barnsängen och bädda där i och lite sånt. Men får inte, för Daniel tycker de är förtidigt. Men det tycker inte jag. om ca 2 veckor ska BB-väskan packas också. Fast jag vet ju själv att jag kommer gå och packa om hela tiden.
Men nu ska jag försöka ta mig ner för trappan och gå ut med Nikita, det måste jag ju ialla fall. Hon kan inte bli lidande för att jag har ont.
// Kim
Jag blir nog kvar i sängen idag med. Känns nästan bäst att stanna här. Har fortfarande något ont i magen. Men jag vet inte vad det kan vara. Det känns som träningsvärk blandat med mensvärk som sitter i hela tiden och i hela magen. Men ska faktiskt ta och klippa bort prislappar, och ta bort platsen runt kläder och filtar. Så kan passa på att ta kort med.
Eftersom jag inte får "boa" för Daniel, han tycker det är lite förtidigt så vet jag inte vad jag ska hitta på. Ska ialla fall tvätta kläder, filtar, sängkläder och sånt så det är klart ialla fall. För detta är nog inte det sista som inhandlas. Behöver köpa lite tjockare tröjor, lite mer strumor, byxor och lite annat sånt smått. Fanns inte så överdrivet mycket byxor i strl 50 och har bara i 56 och 62 så får ge mig ut på jakt efter byxor i mindre strl. :)
Jag vill ju börja hålla på och få ihop barnsängen och bädda där i och lite sånt. Men får inte, för Daniel tycker de är förtidigt. Men det tycker inte jag. om ca 2 veckor ska BB-väskan packas också. Fast jag vet ju själv att jag kommer gå och packa om hela tiden.
Men nu ska jag försöka ta mig ner för trappan och gå ut med Nikita, det måste jag ju ialla fall. Hon kan inte bli lidande för att jag har ont.
// Kim
Ååh jag lyckades♥
Satt och filmade magen när mini-B sparkade. Och trodde ju inte att jag skulle lyckas fånga någon spark som vanligt. Men va fel jag hade, några småsparkar som inte syns om man inte tittar nog(sen är jag rätt skakig i handen så därför kanske man inte ser alla heller) och en riktig hårdspark kom där också♥
Onsdag 17/3 Mini-B
Ja vad ska man säga. Denna dagen är grå och trist. Vart är solen någonstans??
Just nu sitter jag och försöker hitta en sittställning som är bekväm, men det buffar och sparkas där inne hela tiden så där är rätt svårt. Det är så härligt att känna livet i magen röra på sig hela tiden. Och mina revben har inte fått mer än ca 2 smällar. Så antar att min moderkaka lagt sig som ett skydd för revbenen. Min BM sa att eftersom jag har den i framvägg så fanns de risk för att den la sig där och det är ju en positiv sak, så jag slipper lida av smärta och ömma revben;).
Jag har ett tag nu kallat bebisen för mini-B, inte här på bloggen, men kommer att göra det i fortsättningen så om ni undrar varför det det står mini-B så är det den enkla anledningen att Daniel kallas för Burken av alla i hans vänskapskrets och jag kallas för Blondy, dock inte så många som gör det längre men det finns fortfarande vissa eldsjälar som fortfarande kallar mig det. Där av har bebis fått bli kallad för mini-B.
Min mamma kallar bebisen för för mini-burken, och farfar kallar bebisen Karl-Astrid.. Lite lustigt men här hemma kallas bebisen för mini-B och kommer göra det i bloggen men så ni inte blir helt förvirrade och börjar undra vad mini-B är förnågot, men nu vet ni.
I denna stund när jag sitter här känner jag att jag har en sammandragning. Ingen som är smärtsam, men det känns att magen blir hård, men det hindrar tydligen inte mini-B från att leva loppan♥
Nu ska jag titta klart på TV:n sen ska jag ta och fortsätta tvätta, vilket nöje..
// Kim
Just nu sitter jag och försöker hitta en sittställning som är bekväm, men det buffar och sparkas där inne hela tiden så där är rätt svårt. Det är så härligt att känna livet i magen röra på sig hela tiden. Och mina revben har inte fått mer än ca 2 smällar. Så antar att min moderkaka lagt sig som ett skydd för revbenen. Min BM sa att eftersom jag har den i framvägg så fanns de risk för att den la sig där och det är ju en positiv sak, så jag slipper lida av smärta och ömma revben;).
Jag har ett tag nu kallat bebisen för mini-B, inte här på bloggen, men kommer att göra det i fortsättningen så om ni undrar varför det det står mini-B så är det den enkla anledningen att Daniel kallas för Burken av alla i hans vänskapskrets och jag kallas för Blondy, dock inte så många som gör det längre men det finns fortfarande vissa eldsjälar som fortfarande kallar mig det. Där av har bebis fått bli kallad för mini-B.
Min mamma kallar bebisen för för mini-burken, och farfar kallar bebisen Karl-Astrid.. Lite lustigt men här hemma kallas bebisen för mini-B och kommer göra det i bloggen men så ni inte blir helt förvirrade och börjar undra vad mini-B är förnågot, men nu vet ni.
I denna stund när jag sitter här känner jag att jag har en sammandragning. Ingen som är smärtsam, men det känns att magen blir hård, men det hindrar tydligen inte mini-B från att leva loppan♥
Nu ska jag titta klart på TV:n sen ska jag ta och fortsätta tvätta, vilket nöje..
// Kim
Ny vecka idag♥
Vecka33(32+0)
Barnet:
Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Mamman:
Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.
Barnet:
Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.
Mamman:
Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.
Trött på graviditeten, men älskar de lilla livet så mkt att jag står ut:)
Nu kommer jag säga något som sagt tusen gånger tidigare.
Jag vill inte vara gravid längre. Jag vill inte!! Jag vill att bebis ska va på utsidan och sprattla och jag vill kunna ge över en timme eller 2 till Daniel så jag kan få sova lite. Och ha kvar orken. Just nu orkar jag ingenting. Bara att laga mat gör mig trött. Och ryggen tar död på mig mig. Jag kan inte diska utan att jag gråter. Och ingen av övnignarna funkar mot foglossningen heller.
Vaderna krampar så fort jag strecker på mig, är så less på allt just nu. Fast jag får ju något fint utan detta. Nått jag kommer älska för resten av mitt liv, en kärlek som ingen kan ta i från mig eller kärlek som inte minskar. Utan kärlek som bara växer sig större för varje dag som går.
Tänk va lustigt det är ändå. Här kämpar man för att bli gravid och blir så ledsna för att man får ett minus på graviditetstestet gång efter gång. Och nu när man sitter här och väntar på livets gåva vill man bara få det överstökat och inte vill vara med längre.
För ska jag vara ärlig så att vara gravid var inte vad jag hade förväntat mig. Innan jag blev gravid visste jag inte vad foglossning var och att det kunde göra så ont. Eller att jag skulle bli så begränsad. När man tänkte på hur det skulle vara att va gravid tänkte man bara på den mysiga magen och de mysiga sparkarna som identifierar livet i magen. Men i själva verket så vill man vissa gånger att det ska sluta sparka, eller att man ska ha ork igen.
Men trots att det känns jobbigt så älskar jag det lilla livet i min mage, och för mig är det ett mirakel så jag står ut de sista 2 månaderna för kärlekens skull.♥
// Kim
Jag vill inte vara gravid längre. Jag vill inte!! Jag vill att bebis ska va på utsidan och sprattla och jag vill kunna ge över en timme eller 2 till Daniel så jag kan få sova lite. Och ha kvar orken. Just nu orkar jag ingenting. Bara att laga mat gör mig trött. Och ryggen tar död på mig mig. Jag kan inte diska utan att jag gråter. Och ingen av övnignarna funkar mot foglossningen heller.
Vaderna krampar så fort jag strecker på mig, är så less på allt just nu. Fast jag får ju något fint utan detta. Nått jag kommer älska för resten av mitt liv, en kärlek som ingen kan ta i från mig eller kärlek som inte minskar. Utan kärlek som bara växer sig större för varje dag som går.
Tänk va lustigt det är ändå. Här kämpar man för att bli gravid och blir så ledsna för att man får ett minus på graviditetstestet gång efter gång. Och nu när man sitter här och väntar på livets gåva vill man bara få det överstökat och inte vill vara med längre.
För ska jag vara ärlig så att vara gravid var inte vad jag hade förväntat mig. Innan jag blev gravid visste jag inte vad foglossning var och att det kunde göra så ont. Eller att jag skulle bli så begränsad. När man tänkte på hur det skulle vara att va gravid tänkte man bara på den mysiga magen och de mysiga sparkarna som identifierar livet i magen. Men i själva verket så vill man vissa gånger att det ska sluta sparka, eller att man ska ha ork igen.
Men trots att det känns jobbigt så älskar jag det lilla livet i min mage, och för mig är det ett mirakel så jag står ut de sista 2 månaderna för kärlekens skull.♥
// Kim
Magbilder vecka 32(31+1)
Tänkte lägga upp lite magbilder. Men jag varnar!! Dom är urusla. Jag var inte seriös nog tycker jag, sen har jag bara mörka kläder på mig och jag ska försöka hitta något ljust att ha på mig imorgon så ska jag ta en eller två bilder så ni ser bättre:) Men njut av de som ni får ta del av nu;)
Onsdag 10/3 Nervös in för FL? Nej, det är så många som är det för mig
Nu känns det i hela kroppen att förlossningen snart är väntande runt hörnet. Men ingen ide att bli orolig, nervös eller skraj. Det är så många som är det åt mig så jag känner att jag inte behöver vara det.
Min stackars lillebror tyckte så synd om mig igår när jag var tvungen att stanna för att låta sammadragningen släppa så jag kunde fortsätta gå. Han trodde bebisen var på väg stackarn och jag såg hur vit han blev i ansiktet när jag gjorde mina miner. Haha, han e så överbeskyddande trots sina 12 år. Han skyddar de han älskar.
Lite lustigt är det änå att vänner och familj är nervösa för vad jag ska gå igenom, men inte jag själv. Men det kommer nog när de väl satt igång. Jag satt och tänkte på igår att man sitter ju och fantiserar ihop hur bebis kommer se ut, men jag kan inte sätta ihop en fantasi bild i huvudet. Men är såå nyfiken på hur h*n ser ut. Det är visserligen inte många veckor kvar nu men dom kan väl få gå super fort. Bara susa förbi som vinden en sommar dag. Tänka sig att om 7-11 veckor så är jag en mamma och Daniel pappa. Det är nästan lite lite skrämmande att tänka på det på det sättet.
En sak som jag har funderat på är att Daniel är inte så mycket för att köpa saker eller kläder till den lill*, kan det vara så att han är rädd för att det ska hända bebis något? Han vill liksom inte ens titta på bebiskläder eller liknande saker som man "måste ha". Jag vill ju ha med honom när jag gör sånt, men han vill inte vara med. Det är tråkigt. För det är ju ändå något som betyder för mig att ha med honom och vilja veta vad han tycker. Men jag får fixa allt själv. Som det här med spjälsängen jag tog upp det igår, så frågade han varför jag ville sätta ihop den. Så sa jag ju det att det är en grejj som för mig kanske är viktig. Ska tvätta täcken och filtar som jag redan har här någon dag. Det har ju legat i lådor och ska in i skåpet. Men känner att det fortfarande är mycket som fattas. Men det tar vi snart igen. Den 20 Mars närmare bestämt:)
// Kim
Min stackars lillebror tyckte så synd om mig igår när jag var tvungen att stanna för att låta sammadragningen släppa så jag kunde fortsätta gå. Han trodde bebisen var på väg stackarn och jag såg hur vit han blev i ansiktet när jag gjorde mina miner. Haha, han e så överbeskyddande trots sina 12 år. Han skyddar de han älskar.
Lite lustigt är det änå att vänner och familj är nervösa för vad jag ska gå igenom, men inte jag själv. Men det kommer nog när de väl satt igång. Jag satt och tänkte på igår att man sitter ju och fantiserar ihop hur bebis kommer se ut, men jag kan inte sätta ihop en fantasi bild i huvudet. Men är såå nyfiken på hur h*n ser ut. Det är visserligen inte många veckor kvar nu men dom kan väl få gå super fort. Bara susa förbi som vinden en sommar dag. Tänka sig att om 7-11 veckor så är jag en mamma och Daniel pappa. Det är nästan lite lite skrämmande att tänka på det på det sättet.
En sak som jag har funderat på är att Daniel är inte så mycket för att köpa saker eller kläder till den lill*, kan det vara så att han är rädd för att det ska hända bebis något? Han vill liksom inte ens titta på bebiskläder eller liknande saker som man "måste ha". Jag vill ju ha med honom när jag gör sånt, men han vill inte vara med. Det är tråkigt. För det är ju ändå något som betyder för mig att ha med honom och vilja veta vad han tycker. Men jag får fixa allt själv. Som det här med spjälsängen jag tog upp det igår, så frågade han varför jag ville sätta ihop den. Så sa jag ju det att det är en grejj som för mig kanske är viktig. Ska tvätta täcken och filtar som jag redan har här någon dag. Det har ju legat i lådor och ska in i skåpet. Men känner att det fortfarande är mycket som fattas. Men det tar vi snart igen. Den 20 Mars närmare bestämt:)
// Kim
Ny vecka idag♥
Vecka 32(31+0)
Barnet:
Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Mamman:
Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Barnet:
Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.
Mamman:
Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.
Ska man vara orolig??
Vet inte varför det känns såhär. Känns bara udda och nytt. Och väldigt obehagligt.
Så fort jag får en sammandragning känns det precis som att jag ska kissa ner mig. Bokstavligt talat. Och det är ju självklart något man inte vill. Så jag vill ju spänna mig för att det inte ska hända en "olycka". Men kommer på mig själv med att jag ska inte spänna mig när jag har sammandragningar. Men jag slappnar av och då tar det inte mer än ca 30 sekunder tills det släpper.
Och har även en obehglig känsla mellan benen. Vet inte om jag ska vara orolig och jag vågar inte ringa och höra med de på förlossningen heller. För då vill väl dom att jag ska komma in och det är helt omöjligt. Kan inte ringa Daniel heller och säga att han måste komma hem för jag måste till förlossningen om dom skulle vilja att jag kommer in.
Men denna känsla eller så mellan benen känns som dov menskvärk och det känns konstigt inne i med. Om ni fattar vad jag menar.. Det gör inte ont, det är bara som dov mensvärk och de känns obehagligt. En vän sa att det lät som förvärkar. Detta kom efter att jag hade eldat, och burit upp tvätt och sen skällt på Nikita för att hon tuggade på min sko.
Har lovat att inte vara så nojjig men det går inte låta bli när man inte känner igen någonting och sen att detta är första barnet och man inte vet hur allt ska kännas.
Bebisen är aktiv så den är jag inte orolig över. Jag försöker ta det lugn ska snart ställa mig i en dusch och se om de ger resultat.
Mår illa med och det hjälper inte speciellt mycket. Sen ligger hunden och fiser så jädra illa att jag nästan kräks. Nästa hon lägger lär jag väl sitta på toa över toastolen.. Det är inga trevliga fisar.. Fy fan.. Det är säkert hennes hundmat..
Så fort jag får en sammandragning känns det precis som att jag ska kissa ner mig. Bokstavligt talat. Och det är ju självklart något man inte vill. Så jag vill ju spänna mig för att det inte ska hända en "olycka". Men kommer på mig själv med att jag ska inte spänna mig när jag har sammandragningar. Men jag slappnar av och då tar det inte mer än ca 30 sekunder tills det släpper.
Och har även en obehglig känsla mellan benen. Vet inte om jag ska vara orolig och jag vågar inte ringa och höra med de på förlossningen heller. För då vill väl dom att jag ska komma in och det är helt omöjligt. Kan inte ringa Daniel heller och säga att han måste komma hem för jag måste till förlossningen om dom skulle vilja att jag kommer in.
Men denna känsla eller så mellan benen känns som dov menskvärk och det känns konstigt inne i med. Om ni fattar vad jag menar.. Det gör inte ont, det är bara som dov mensvärk och de känns obehagligt. En vän sa att det lät som förvärkar. Detta kom efter att jag hade eldat, och burit upp tvätt och sen skällt på Nikita för att hon tuggade på min sko.
Har lovat att inte vara så nojjig men det går inte låta bli när man inte känner igen någonting och sen att detta är första barnet och man inte vet hur allt ska kännas.
Bebisen är aktiv så den är jag inte orolig över. Jag försöker ta det lugn ska snart ställa mig i en dusch och se om de ger resultat.
Mår illa med och det hjälper inte speciellt mycket. Sen ligger hunden och fiser så jädra illa att jag nästan kräks. Nästa hon lägger lär jag väl sitta på toa över toastolen.. Det är inga trevliga fisar.. Fy fan.. Det är säkert hennes hundmat..
Amningskudde??
Är det någon där ute som har erfarenhet av en Amningskudde??
iså fall skull jag vilja veta vad n i tyckte om att ha en sån. Alla har olika syn och tycker olika. Men frågar mest för att få veta.:)
Så, vad tycker ni om Amningskudde?
Dela gärna med er av allt:D
iså fall skull jag vilja veta vad n i tyckte om att ha en sån. Alla har olika syn och tycker olika. Men frågar mest för att få veta.:)
Så, vad tycker ni om Amningskudde?
Dela gärna med er av allt:D
Torsdag 4/3 Lite kortfattat bara..;)
Då har nästan hela denna veckan gått. Och det har inte hänt allt för mycket. Lite smått sne för att jag fortfarande inte kan ta mig någonstans trots körkortet. Det var ju hela ideen på det hela;). Nej men jag vet att Daniel behöver bilen mer än jag.
Igår hade Daniel med sig Babyskyddet hem. Har nog inte sagt det men vi fick köpa det av hans kompisar. Så Tack Jannike och Kalle det är jätte fint, verkligen!
Så nu har vi egentligen det "viktigaste" bland det "stora sakerna".
Men för att vara helt uppriktig så har vi detta:
*Barnvagn
*Babyskydd
*Spjälsäng
*BabyBjörn bärsele
*Badbalja
*Badinsats
*Gåstol
*Babysitter
*Matstol
*Täcke x2
*Madrass till sängen
Så det som återstår är ju:
*Skötbord(om vi skulle ha de)
*Kläder av alla dess slag
*Babygym
*Napp
*Nappflaska
*Sängkläder
*Spjälsängsskydd
*Plastad frotè
*Kudde(användas senare)
*Skötväska
*Allt vad sköta innebär,blöjor, tvättlappar, torra som "blöta" m.m
*Några babyfiltar
Sen kanske man kommer på något som man ska ha när man väl sätter sig in i tänkandet, men just nu är det vad jag VET med hundra procent vad som fattas. Sen är vissa saker mer viktiga än andra och kan köpas senare när man vet att det kommer användas.
Men ska försöka skriva en lista tills den 20:e då farmor har dragit med mig till Ullared..
Nu kan jag inte gå en ända dag utan att jag MÅSTE ha på mig mitt stödbälte. Foglossningen blir inte bättre den blir bara värre. Och ni lyckliga som inte har detta ska vara mycket glada eller ni som också lidit av detta men som haft turen att det gav med sig med graviditetens gång. Som en kompis till mig hennes foglossning försvann. Vet inte hur långt innan förlossningen, men hon hade tur som slapp det i slutet när allt är tungt och man var vill ligga på soffan och vila kroppen. Men det kommer jag nog inte lyckas med. För så fort jag lägger mig ner och vill slappna av gör det mega ont. Ja detta är sånt man får stå ut med. :D
// Kim
Igår hade Daniel med sig Babyskyddet hem. Har nog inte sagt det men vi fick köpa det av hans kompisar. Så Tack Jannike och Kalle det är jätte fint, verkligen!
Så nu har vi egentligen det "viktigaste" bland det "stora sakerna".
Men för att vara helt uppriktig så har vi detta:
*Barnvagn
*Babyskydd
*Spjälsäng
*BabyBjörn bärsele
*Badbalja
*Badinsats
*Gåstol
*Babysitter
*Matstol
*Täcke x2
*Madrass till sängen
Så det som återstår är ju:
*Skötbord(om vi skulle ha de)
*Kläder av alla dess slag
*Babygym
*Napp
*Nappflaska
*Sängkläder
*Spjälsängsskydd
*Plastad frotè
*Kudde(användas senare)
*Skötväska
*Allt vad sköta innebär,blöjor, tvättlappar, torra som "blöta" m.m
*Några babyfiltar
Sen kanske man kommer på något som man ska ha när man väl sätter sig in i tänkandet, men just nu är det vad jag VET med hundra procent vad som fattas. Sen är vissa saker mer viktiga än andra och kan köpas senare när man vet att det kommer användas.
Men ska försöka skriva en lista tills den 20:e då farmor har dragit med mig till Ullared..
Nu kan jag inte gå en ända dag utan att jag MÅSTE ha på mig mitt stödbälte. Foglossningen blir inte bättre den blir bara värre. Och ni lyckliga som inte har detta ska vara mycket glada eller ni som också lidit av detta men som haft turen att det gav med sig med graviditetens gång. Som en kompis till mig hennes foglossning försvann. Vet inte hur långt innan förlossningen, men hon hade tur som slapp det i slutet när allt är tungt och man var vill ligga på soffan och vila kroppen. Men det kommer jag nog inte lyckas med. För så fort jag lägger mig ner och vill slappna av gör det mega ont. Ja detta är sånt man får stå ut med. :D
// Kim
Ny vecka idag♥
Vecka31(30+0)
Barnet:
Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan åtta centimeter i diameter och fötterna knappt sex centimeter. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.
Mamman:
Det är vanligt med besvär från ryggen under senare delen av graviditeten. Livmodern är tung och belastningen blir stor på både ben, rygg och bäckenbotten. För att undvika att få trötthetsvärk i ländryggen är det bra att ha en bra hållning och motverka svank. Personer som tidigare haft problem med ryggen löper större risk att drabbas av besvär.
Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker.
Om du har extra tungt arbete kan du ansöka om havandeskapspenning nu. Det gör du hos försäkringskassan.
// Kim
Barnet:
Barnets proportioner påminner mer och mer om ett barn som är fött, huvudet är nästan åtta centimeter i diameter och fötterna knappt sex centimeter. Hjärnan växer sig större och börjar få allt djupare veck för att få plats. Barnets hud som tidigare varit skrynklig börjar nu fyllas ut med fett och slätas ut.
Mamman:
Det är vanligt med besvär från ryggen under senare delen av graviditeten. Livmodern är tung och belastningen blir stor på både ben, rygg och bäckenbotten. För att undvika att få trötthetsvärk i ländryggen är det bra att ha en bra hållning och motverka svank. Personer som tidigare haft problem med ryggen löper större risk att drabbas av besvär.
Förutom den naturliga belastning som blir av den ökade tyngden gör graviditeten i sig att ledband, höfter och ryggrad luckras upp genom ett hormon som heter relaxin. Hormonet vidgar bäckenet och underlättar på så sätt förlossningen. Vissa känner stora besvär av foglossning och kan då behöva hjälpmedel i form av till exempel stödbälte. Undvik asymmetriska rörelser som exempelvis att gå i trappor och bära tunga saker.
Om du har extra tungt arbete kan du ansöka om havandeskapspenning nu. Det gör du hos försäkringskassan.
// Kim
Bilder magen vecka 30
// Kim
Brev till dig i magen v30(29+0)
Hej du lilla där inne.
Nu är jag i vecka 30 och har något mer än 10 veckor kvar tills du är
beräknad att anlända. Men om du sen kommer den dagen du är beräknad kan
bara du bestämma.
Vi längtar så efter dig och din pappa börja nu att längtar något mer än jag skulle
jag misstänka. Han pratar nästan varje dag om hur mycket han vill
ha dig här. Senast i går kväll sa han att du gärna får komma. Men jag protesterade
och sa att du iall fall då får vänta tills vecka 37 med att titta ut och komma till oss.
Jag är lika nyfiken på vem du är som din pappa, men han känner dig inte varje dag,
eller dina rörelser när du blir lite smått grinig på mig för att jag sitter fel eller
något likande..
Men vi båda sa att vi är nog inte redo för en bebisankomst än. Vi vill ha lite mer
tid att inhandla saker och förbereda oss. Men du är ju inte oönskad.
Du är fruktansvärt önskad och efterlängtad från både de ena och det andra hållet.
Alla frågar hur det är med oss, alltså dig och mig. Och jag kan inte mer än att
säga att du verkar ha det bra där inne, trots att det börjar bli trångt nu.
Och det börjar bli tungt för mig.
Märkte att du blev lite smågrinig när jag dammsög förut. Och det kan jag lova
att jag inte gör om förren du är här hos oss. Din pappa får ta över "körkortet"
för dammsugaren nu det sista här.
Vet du, vi kommer nog bli de stoltaste förädrarna i världen. Och nu rör du på dig
där inne. Det är precis som att du vet att jag skriver detta till dig. Eller ialla fall
tänker på dig. Vilket jag gör varje dag. Det går inte en ända dag utan att jag
tänker på dig. Hur det kommer bli sen, hur du ser ut. Vem du är lik.
Jag hoppas och vet att du blir en vacker blanding av mig och din pappa.
Du är redan nu det finaste som finns. Det vackraste jag någonsin skapat.
