Låt mig bara får vara den jag är
Får man ge upp? Får man inte orka mer?
Nej de får man inte, visar man att man är svag så är man en dålig förälder.
Man måste väl för fan få "inte orka mer" för att komma tillbaka.
Man måste inte hela tiden bevisa att man är stark, att man orkar och ger inte upp.
Jag gör inte det längre. Jag orkar inte vara glad eller positiv, det är gnäll gap skrik hela dagarna, ingeting man gör är bra. Så just nu orkar jag helt enkelt inte vara en bra förälder. Så låt mig snälla snälla få vara för mig själv. Bli den braiga föräldern jag vill bli. Men jag måste få vara mig för mig själv för att hitta tillbaka till de.
Det är inte lätt alltid och det var ingen som påstod, och de viste jag. Men man måste väl ändå få bryta ihop för att bli stark igen.
Just nu känns det som att allt går emot och allt känns som en ända stor röra och jag vill inte alls vara med och spela längre. Jag vill får vara för mig själv en stund, lägga allt ansvar, alla måsten på någon annan en hel dag. Bara för att få göra någonting för mig själv.
Det känns som att jag har tappat bort mig, vem är jag vem var jag. Känns som att jag har så stor press på mig hela tiden. Ha det städat hemma, ha det diskat alltid, tvätta all tvätt, handla så vi har mat hemma, ta hand om hunden jag inte vill ha kvar, ta hand om barnet. Ha det alltid snyggt och rent inte den minsta lilla grejj får ligga iorodning det ser skräpigt ut.
HÅLL BARA KÄFTEN!!! LÅT MIG VA FÖR HELVETE. GÖR DET SJÄLV DÅ OM DU ÄR SÅ JÄVLA MYCKET BÄTTRE!!
och till er andra:
DET ÄR MITT HEM JAG GÖR SOM JAG VILL. DET ÄR VÅRAN HUND VI GÖR SOM VI GÖR, OCH LÄGG ER INTE I FÖR FAN. LÅT MIG FÅR HA DET STÖKIG OM JAG VILL DET BRY ER INTE!! TÅL NI INTE HUR MITT HEM SER UT KOM DÅ FÖR FAN INTE HIT!!
Nej de får man inte, visar man att man är svag så är man en dålig förälder.
Man måste väl för fan få "inte orka mer" för att komma tillbaka.
Man måste inte hela tiden bevisa att man är stark, att man orkar och ger inte upp.
Jag gör inte det längre. Jag orkar inte vara glad eller positiv, det är gnäll gap skrik hela dagarna, ingeting man gör är bra. Så just nu orkar jag helt enkelt inte vara en bra förälder. Så låt mig snälla snälla få vara för mig själv. Bli den braiga föräldern jag vill bli. Men jag måste få vara mig för mig själv för att hitta tillbaka till de.
Det är inte lätt alltid och det var ingen som påstod, och de viste jag. Men man måste väl ändå få bryta ihop för att bli stark igen.
Just nu känns det som att allt går emot och allt känns som en ända stor röra och jag vill inte alls vara med och spela längre. Jag vill får vara för mig själv en stund, lägga allt ansvar, alla måsten på någon annan en hel dag. Bara för att få göra någonting för mig själv.
Det känns som att jag har tappat bort mig, vem är jag vem var jag. Känns som att jag har så stor press på mig hela tiden. Ha det städat hemma, ha det diskat alltid, tvätta all tvätt, handla så vi har mat hemma, ta hand om hunden jag inte vill ha kvar, ta hand om barnet. Ha det alltid snyggt och rent inte den minsta lilla grejj får ligga iorodning det ser skräpigt ut.
HÅLL BARA KÄFTEN!!! LÅT MIG VA FÖR HELVETE. GÖR DET SJÄLV DÅ OM DU ÄR SÅ JÄVLA MYCKET BÄTTRE!!
och till er andra:
DET ÄR MITT HEM JAG GÖR SOM JAG VILL. DET ÄR VÅRAN HUND VI GÖR SOM VI GÖR, OCH LÄGG ER INTE I FÖR FAN. LÅT MIG FÅR HA DET STÖKIG OM JAG VILL DET BRY ER INTE!! TÅL NI INTE HUR MITT HEM SER UT KOM DÅ FÖR FAN INTE HIT!!
Kommentarer
Trackback
